Förberedelser för konflikt

Målet i avtalsrörelsen är självklart att nå fram till överenskommelser om nya avtal när de första i raden av våra 37 avtal löper ut den 31 mars 2023. Men, samtidigt är det viktigt att vi som organisation är rustad och beredd på konflikt.

Illustration med tre strejkvakter.

– Hos oss håller vi avtalskonferens då vi informerar om konfliktberedskap och kallar alla klubbar som har förhandlingsmandat, berättar Anneli Ivarsson, avdelningsombudsman IF Metall Bohuslän-Dal.

På kommentaren ”men vi strejkar ju ändå aldrig” som Anneli Ivarsson möter då och då när hon pratar om vikten av att vara rustad för konflikt, svarar hon: 

– Tack vare att vi är en så stark organisation med många medlemmar så behöver vi sällan verkställa varslet om konflikt. Men, och det är styrkan, alla arbetsgivare vet mycket väl att vi kan om vi måste.

 Vår modell med kollektivavtal om villkor som parterna, fack och arbetsgivare, förhandlar om utan inblandning av politiker bygger på att vi gör det i en schyst anda av att vi ska nå en lösning.

– Vi tror det är en bättre lösning än att kasta ruttna tomater på gator och torg, menar Anneli Ivarsson.

Förhandlarna vänder på varje sten

Förhandla så långt det bara går och är möjligt för att nå en lösning. 
– I förhandlingsdelegationerna vänder ledamöterna på alla stenar som går. Men om de har vänt på alla stenarna utan att nå en lösning och måste ta till varsel om konflikt – då gäller det att alla är rustade och att allt är på plats för det, säger Anneli Ivarsson.

Vad handlar det då om rent praktiskt och konkret?
– Regelverk och organisation om vilka företag som varslas om konflikt beslutas i förbundets konfliktkommitté, säger Anneli Ivarsson.

Den ringkampanj som förbundet gör i avtalsförhandlingarnas slutskede när man ringer runt till klubbordföranden vid företag med minst 50 medlemmar och täcker cirka 500 företag ger en bra grund. Då samlas en bild av vilka företag som har god produktion och bra framtidsutsikter och hur konfliktviljan ser ut hos medlemmarna.

Mjukt eller hårt varsel

Varsel om stridsåtgärd brukar i ett första skede handla om övertidsblockad, ett så kallat mjukt varsel. Efter en viss tid övergår det till skarpt läge och handlar om total arbetsnedläggelse – strejk.

– För oss i avdelningen och våra klubbar handlar det om att samla förtroendevalda som kan vara strejkvakter, göra scheman över vem som ska vara strejkvakt och när, säger Anneli Ivarsson, och fortsätter.

– På avdelningen ställer vi ombudsmän in alla vanliga förhandlingar och fokuserar på att vara stöd och ge service till de som strejkar. Våra öppettider blir sju dagar i veckan och det är ”alle man till pumparna” som gäller. Strejkkort ska vara ifyllda, konfliktvästar och material ska finnas, mat och kaffe till de som står vakt.

Vilka förberedelser behöver klubbarna göra?

Medlemsservicen till de som är uttagna att strejka behöver regelbunden information om vad som händer och behöver veta vem de ska kontakta vid frågor. 

– Här är det viktigt att klubben har tagit reda på hur de kan nå medlemmarna när de inte är på arbetsplatsen. Privata telefonnummer och mejladresser är viktigt att det är uppdaterat och att medlemmarna i sin tur vet exakt vem de ska kontakta, säger Anneli Ivarsson.

Alla ska känna fullt stöd

Information och material om hur man rustar för konflikt, vad som är bra att tänka på och vilken ersättning som gäller för de som är i konflikt finns i förbundets och avdelningarnas gemensamma intranät Fabriken. 

– Allt detta går vi också igenom vid vår avtalskonferens för klubbarna. Många har hört det tidigare, men det finns alltid några som är nya och det är viktigt att alla vet hur det ska fungera om det behövs. Alla förtroendevalda ska känna att de får vårt stöd och vår service, det är vår styrka, säger Anneli Ivarsson.

Denna artikel är hämtad från förbundets hemsida: www.ifmetall.se